Jag hade väntat ett halvår och jag blev inte besviken. Det är svårt att bli det på The Liptones när de spelar två gånger samma kväll och dessutom min önskelåt: A better end. Jag önskade den när jag pratade med sångaren som jag tycker är lik Pölsa i favoritfilmen Smala Sussie. Det är stort. De hade för övrigt inte spelat den låten på flera år. Köttorparn tog idolfoton åt mig. En av vännerna på landet tyckte att jag skulle vara med på några bilder också, det kändes lite muppigt. Som när jag blev fotad ihop med trollkarlen. Man kommer för nära och är rädd att magin ska försvinna. Nu gjorde den som tur var inte det i det här fallet. Lyckan sitter i fortfarande. Så jäkla bra musik och sköna snubbar som lirar. Gissa vad jag lyssnar på nu?
Det kändes förresten som sommar i går. Att gå på utedass när månen och alla stjärnor skiner utanför. Att stå utanför Filialen i Skår med massa härliga vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar