Under en presenning...

I regn gick jag och cetty för å se trollkarlens varieté. Det var inte direkt någon trängsel. Skumt lite folk. Pinsamt lite. Sa att vi fick applådera högt. Nu kom det turligt nog fler än 20. Mitt i föreställningen började det ösregna. Men cetty hade presenning med sig så vi satt under den. Det var mycket som var roligt. Till exempel prydnadsvikingen från säve flygplats och killen som hängde och snurrade i linor var sjukt stark och hur man kan balansera någon på huvudet och samtidigt klättra upp och ner för en stege övergår mitt förstånd. Efter föreställningen brukar det alltid vara många som stannar för att prata med trollkarlen och få programmet signerat. Den här gången var vi bara två.
- Det är nu jag ska komma ihåg det, sa han.
- Ja, det är det, sa jag och tittade bort för att ge honom lite betänketid.
Sen kom han ihåg mitt namn nästan direkt.
- Det är inte så lätt som man kan tro, sa han som en annan gång berättade att han har svårt för namn.